Arbete mot våld hos polisen, åklagare och domstolar

Polisen ska arbeta så att det inte blir brott
och kontrollera att samhället är säkert för människor.
Polisen ska spana efter dem som har gjort brott
och undersöka brotten.

Polisen måste sätta stopp
om de vet att någon har varit med om våld.
Polisen behöver inte vänta på
att en kvinna har anmält våld från en man
för att göra något.

Polisen ska ge stöd till den som varit med om våld
och berätta för kvinnan om brottsofferjouren.

Telefon polisen 114 14.

Åklagare

Åklagaren ska undersöka brott
och bestämma om den som har gjort brottet
ska åtalas inför en domstol.

Åklagaren undersöker brott
tillsammans med polisen.
Sedan bestämmer åklagaren om
det finns bevis och om den som har gjort brottet ska åtalas i domstol.

Om brottet är ett större brott blir det rättegång i domstol.
Då ska åklagaren bevisa att
den misstänkta personen verkligen har gjort brottet
genom att fråga den misstänkta personen om det, fråga dem som har sett något
och fråga experter som har kunskaper om just sådana brott.

Domstolen

Domstolen dömer efter lagar
som riksdagen har bestämt.
Domstolsverket kan tala om
hur man gör när man ska stämma någon
och hur en rättegång går till.

Den som är misstänkt för ett brott
har rätt till stöd
av ett så kallat målsägandebiträde.
Åklagaren ansöker om det till tingsrätten.

Den som är misstänkt för ett brott har ibland rätt
till en advokat som ska försvara
personen i en rättegång.
Åklagaren frågar domstolen
om personen har rätt till en advokat.

Rättsintyg

Den som har blivit skada av våld
eller av att ha blivit tvingad till sex
blir undersökt efteråt
och får ett rättsintyg.

Det är ett läkarintyg
om vilka skador personen har fått av brottet.

Polisen ber att få rättsintyget.
Rättsintyget används om bevis i en rättegång.