Kalkningsseminarium i Arvika

Frontpersonerna är Ingrid Tidemalm och Stefan Larsson vid den välbesökta Arvikakonferensen

Sten Fransson, kommunfullmäktiges ordförande i Arvika inledde med att understryka hur viktig denna fråga är för regionen och miljön och menade att frågan  inte får drunkna i klimatfrågan.

Ann-Kristine Johansson, riksdagsledamot (s), höll ett engagerat föredrag om hur viktigt det är att fortsätta med miljömålskalkning för att uppnå lokala och regionala miljömål och målet kan uppnås om insatser sätts in. Kalkningen har en otrolig betydelse för den biologiska mångfalden och 2010 är dessutom utsett till det biologiska mångfaldsåret!

Ingrid Tidemalm, Värmlands läns kalkningsförbund, redogjorde för länets kalkinsatser där det kalkats med 23 000 ton under 2009. Ingrid menade att det är viktigt att resurser som frisätts om kalkningen minskar i vissa objekt måste få användas för att kalka fler försurade hittills okalkade vatten.

Inger Hjärpe, By- och Borgviskälvens vattenråd, talade om att vattenrådet är en viktig mötesplats för att diskutera vattenvårdsfrågor. Vattenråden fattar inga egna beslut men frågor som passerat vattenråden har en styrka som underlag för Vattenmyndighetens och vattendelegationens beslut.

Hans Hultberg, professor, talade om 40 års försurningsforskning i allmänhet och Gårdsjön i synnerhet. Vi vet att pH-värdet i sjöarna i Värmland och Bohuslän var över 6 före försuningsepoken som inleddes på 1950-60-talet. Hans pekade på att fosfor fortsätter att minska medan metylkvicksilver ökar i dessa försurade områden. Abborren får "puckelrygg" och glosögon i försurade okalkade sjöar vilket Hans visade med otäckt avslöjande röntgenbilder av de lidande fiskarna.

Ingemar Alenäs, kommunekolog i Falkenberg, berättade att kommunen fått EU-pengar i Living North Sea projektet för att under en treårsperiod kalka flera sura, okalkade sjöar där Naturvårdsverket avslagit kommunens ansökan om miljömålskalkning.

Fredrik Nilsson, länsstyrelsen i Västra Götaland, berättade att ca hälften av deras sjöar kalkas och att regionen har 41% försurade sjöar i dag samt att 39% förväntas att fortfarande vara sura år 2020. Återhämtningen mot mer normala pH-värden  avstannar från 2010 och framåt trots minskande deposition. Problemet ligger i skogen då uttag av biomassa ger en större försurning än nedfallet.

Tomas Jansson från Hushållningssällskapet berättade om flodkräftan och projekt Astacus. Flodkräftan har återkommit i flera Värmlandsälvar tack vare kalkningsåtgärder. Vid sidan av försurning är utsättning av signalkräftor ett stort hot mot den inhemska flodkräftan som drabbas av kräftpesten.

Maggie Javelius enhetschef på Naturvårdsverket för landskapsenheten som samordnar arbetet för biologisk mångfald,  redogjorde för Naturvårdsverkets Handbok för kalkning av sjöar och vattendrag. Maggie redogjorde för hur man skall minska kalkningen med 30% i alla regioner, hur man skall avsluta kalkning, restriktivitet mot nykalkning samt avslutningsvis för att kalkning inte återställer ett naturligt ekosystem. Handbokens nya pH-mål bygger på MAGIC-modellen och har därför justerats ned jämfört med de mål som gällt under 30 års kalkningsverksamhet. Maggie förklarade att dessa neddragningar beror på att fler åtgärder inte ryms inom gällande budget, att kalkningarna blivit dyrare samt en bedömning av kostnad jämfört med nytta.

Jens Andersson Länsstyrelsen i Värmland berättade att man kunnat göra neddragningar av kalkmängderna med bibehållen måluppfyllelse i kalkade vatten. Resurserna får dock inte användas till nya vattenområden. Kalkningen har gett höga öringtätheter i bäckar till Stora Gla. Jonas påpekade att aluminium mäts ej i dag så att det kan användas som målparameter.

William Dickson Värmlands fiskevattenägare, gav ett kort men kärnfullt inlägg om att pH skall vara över 6 alkaliniteten över 0,1 man skall kalka mera och man skall kalka skog. William var den person som grundlade den stora allmänna kalkningsverksamheten och som vi har att tacka för att tusentals sjöar räddats undan försurningsdöden med hjälp av kalkning.

Björn Särnmark Fredros Gård berättade om vad levande fiskrika sjöar betyder för en lyckad entreprenörverksamhet och fisketurism i en levande landsbygd. 12-13000 gästnätter var ett resultat av fiskrika vatten där Sverige har 1/3 av EU:s vattentillgångar.

Arrangörerna Stefan Larsson och Ingrid Tidemalm sammanfattade och tackade deltagarna för två givande seminariedagar.

Riksdagsledamot Ann-Kristine Johansson (s) uppmanar till fortsatt miljömålskalkning

Seminariet avslutades med en frågestund och frågorna var många:

Hans Hultberg frågade om de nya pH-målen och svaret var att de skulle ses som lägsta värden vid surstötar.
Frågan ställdes om miljömålet bara naturlig försurning skulle föras över till den nya Havs- och vattenmijömyndigheten.
Frågan ställdes om att aluminium ingår i de nya målen men inte mäts.
Frågan ställdes om hur man kan använda MAGIC-modellen för att fastställa målet när den inte tar hänsyn till surstötar. Fiskar lever ju inte bara de 10 månader om året när det inte förekommer surstötar.

Diskussionerna om kalkningsverksamheten lär fortsätta även efter det att den nya kalkhandboken kommit i tryck.

.

Exempel:

Om man nu önskade nykalka Örvattnet skall man enligt
Naturvårdsverkets nya pH-mål utgå från att sjön skall vara försurad med minst 0,6 enheter (delta pH 0,6) för att kalkning skall godkännas. MAGIC-modellen säger då att värdet måste vara under 5,2.

Utförda fältmätningar i Örvattnet  visar att det uppmätta pH värdet 1945 var 6,5 varför sjön redan vid ett pH-värde vid 5,9 var försurad med 0,6 enheter. Detta innebär att sjön enligt Naturvårdsverkets MAGIC bedömning måste vara fem gånger surare för att få kalkas än vad det uppmätta värdet visar! (5,2-5,9)

Om MAGIC-modellen ger ett för lågt historiskt pH-värde kommer detta att förhindra nykalkning av sjöar. Detta är mycket allvarligt för ex Gislaved där 2/3 delar av sjöarna är försurade och inte kalkas! i Västra Götaland är ca varannan sjö sur och kalkas inte.