Som tur är ligger slaget på gränsen mellan medeltid och nyare tid. Det innebär att de skriftliga källorna till slaget är ganska hyfsade.
De bästa primärkällorna till slaget är de brev som den danske befälhavaren skrev till sin uppdragsgivare Fredrik II dagarna efter slaget (dessa brev är dock inte alldeles otvetydiga). Andra källor är t ex befälhavaren för Konungens eget regemente (svenskt) Hogenskild Bielke, som skrev dagbok.
Det har framförts flera olika versioner av hur slaget gick till, den senaste "officiella" i boken Svenska slagfält 2003.
En generell tendens är att svenska historiker...
a) menar att den danska armén var ungefär lika stor som den svenska,
b) starkt betonar vädrets inverkan på slagets förlopp
c) menar att den enskilt viktigaste orsaken till förlusten var förräderi bland de värvade tyska ryttare som fanns i svenska armén
...och att de danska historikerna
a) anser att den danska armén var i klart numerärt underläge
b) helt ignorerar vädret
c) helt ignorerar de tyska ryttarnas beteende i svenska armén
Det finns fortfarande en del nationella känslor i sammanhanget som påverkar hur slaget framställs, något man måste vara medveten om när man studerar olika källbearbetningar.
Framöver ska jag lägga in olika aspekter på hur källorna kan tolkas på denna sida, och kanske också försöka få igång ett diskussionsforum här. Tillsvidare redovisar jag dock bara den "officiella" versionen. En lista på litteratur och tryckta källor finns här.