Vi använder cookies för att förbättra din upplevelse. Genom att surfa vidare accepterar du dessa cookies.

Kattegattleden - eller konsten att göra en pudel

Jag minns fortfarande min fars uppmuntrande ord den där söndagseftermiddagen 1992. ”Bra jobbat, nu kan du cykla vart du vill!” Mitt svar var så ärligt ett svar kan bli från en sjuårig pojkspoling som nyss lärt sig cykla. ”Nej, nu kan jag ju cykla så då behöver jag inte göra det mer”.


Efter den devisen har jag sedan levt. Jag har cyklat när jag blivit tvingad, annars går det minst lika bra att gå, springa, åka spark, rida eller flyga drake.

Nu är jag dock beredd att göra en så kallad ”pudel”. Anledningen är ett förlorat vad och den cykelvänliga sträckan känd som ”Kattegattleden”. Vinnaren av vadet tyckte att en dagstur på cykel var ett perfekt straff för en som inte cyklat sedan en påtvingad rundtur på Hven någon gång runt millennieskiftet.

Skyltningen för kattegattleden.

 

Sveriges första nationella cykelled

Dagens första hjulsnurr sker i det underbart vackra Ugglarp. Där havet möter det halländska landskapet och varje jobbigt tramptag får ett slags självförtroende tack vare utsikten. Jag är fortfarande en smula skeptisk till hela situationen och med en ständig förväntan av att jag när som helst, antingen kan bli påkörd eller köra på en kotte och hamna i diket. Det rullar dock på ganska bra, asfalten är fin och vinden är på min sida. Än så länge.

Kattegattleden, som är mitt mål för dagen, är Sveriges första nationella cykelled, 37 mil lång och indelad i 8 delsträckor mellan Helsingborg och Göteborg. Enligt informationen jag fått ska man dessutom hitta intressanta besöksmål, boenden och service utmed leden.

Dyngrakan

I höjd med Skrea Kyrka tar jag min första kulturella avstickare någon kilometer inåt land och fascineras över sträckan Falkenbergarna själva kommit att kalla ”Dyngrakan”. Namnet kom till på grund av de vinglande mittstrecken som målades med en skelandes inlevelse någon gång i cykelvägens barndom. Inte långt härifrån inhandlas lokal ost hos Skrea ost för en kommande picknick senare under dagen.

Den halländska idyllen är slående i området och de gula rapsfälten alterneras med något jag tror är vete. Eller korn. Det är svårt att särskilja när man cyklar så vansinnigt fort som jag gör. Jag inser att det är bäst att jag saktar ner, inte för att jag inte behöver min nyvunna självsäkerhet på cykel, utan för att jag annars når mitt mål alldeles för tidigt. Dessutom är omgivningen för vacker för att missas.

Kattegattleden vid Grimsholmen.

 

Ständigt frestad

Innan dagens resa planerade jag min rutt på Kattegattledens hemsidalänk till annan webbplats. När jag välgödd och trygg satt i mitt hem hade jag dock inte räknat in eventuella frestelser som skulle komma att försöka avbryta min aktiva och hälsosamma dag.

Först vid Näset söder om Skrea Strand där den brittiska dubbeldäckaren stod och doftade fish & chips. Sedan vid de otaliga kiosker med glass som i täta mellanrum låg förankrade mellan sanddyner, lättklädda turister, tångdoft och måsarnas skri på berömda Skrea Strand. Det var först när jag passerat Glasshuset, precis vid Falkenberg Strandbad, som doften av nygräddat rån fick mig att bestämma mig för ett spontant delmål och pit stop på vägen.

Sagt och gjort. Det relativt nyblivna hotellet Hamngatan 27 precis vid Ätran i Falkenbergs centrum blev mitt första mål. Jag såg till och med hotellet från Kattegattleden så jag bestämde att även min effektivitet förtjänade en belöning. En kopp kaffe OCH en nybakad bulle fick det bli efter ungefär halva dagsverket.

Gamla stan

Där jag sitter på innergården har jag den fridfullt rinnande Ätran framför mig och Falkenbergs gamla stad i ryggen. Gamla stan är sagolikt vacker och jag känner mig som en karaktär i Astrid Lindgrens ”Kajsa Kavat”. ”Det är nästan så jag hör Astrids stämma någonstans ifrån ovan” hinner jag tänka innan jag inser att klockspelet som ljuder från Falkenbergs stadshus i själva verket är Evert Taubes ”Himlajord”. Enligt gamla Falkenbergs-sägner så ska John Löfgren, låtens huvudperson, ha bott någonstans i Falkenbergs centrala delar.

Stefan Alexandersson är en av ägarna till hotellet. Passande nog har han en bakgrund som hälsovetare och har jobbat med friskvård i många år. Han menar att den nationella cykelleden har en otrolig potential.

– Vi är fortfarande i tillväxtfasen när det gäller hela upplevelseindustrin och inte minst när det gäller outdoor-aktiviteter och träning, säger Stefan när han slagit sig ner vid mitt bord på innergården med en kopp kaffe. Inom tio-femton år kommer en ännu större del av befolkningen vara aktiva och röra på sig, fortsätter han.

Hotell Hamngatan 27.

 

Sveriges snyggaste cykelförråd

Stefan berättar att det är väldigt många, i alla möjliga åldrar, som vill ha en aktiv semester och bo småskaligt och smidigt. Några timmar tidigare hade till exempel ett par från Minnesota, USA checkat ut och cyklat vidare genom Halland.

– Nu för tiden kan ju alla i kompisgänget cykla, säger han. Vissa har en vanlig cykel, andra sportcykel medan vissa har elcykel. Här på hotellet kan man sedan slänga in cykelbyxorna i tvättmaskinen, beställa hit lite take-away och plocka ner en flaska vin från rummet, fortsätter han.

Hamngatan 27 ligger i samma kvarter som anrika Törngrens krukmakeri med sina klassiska lergökar, typiska för just Falkenberg. Det rustika i kvarteret känns igen i hotellet som med sin närhet till Ätran och sina stilrena rum verkligen får en att stressa ner. Stefan fortsätter.

– Här har man även möjlighet att låsa in sin cykel över natten samt att vi tillhandahåller servicemöjligheter. Snart har vi även Sveriges snyggaste cykelförråd.

Jag ser frågande på honom.

– Jag har tänkt att hänga in en kristallkrona, fortsätter Stefan med ett leende.

 

Vidare norrut

När Stefan fyllt på min ryggsäck med skavsårs-plåster och jag rullat ut ifrån centrum och påbörjat min sista etapp norrut kommer jag på mig själv med ett fånigt leende. Av två anledningar egentligen. Nummer ett är att när man cyklar så här mycket så förtjänar man pauser. Det är sedan gammalt. Nummer två är att jag har ost i ryggsäcken. Sagt och gjort så stannar jag till längs kattegattleden, i höjd med Stafsinge Strand ungefär. Precis på en liten höjd så att jag ser havet bakom sanddynerna. Cykeln får pusta ut i gräset och jag kan njuta av min lilla spontana picknick. Nu läser ni och tycker att det är lite väl kort tid mellan fikapauserna. Det kan dock aldrig vara för tätt mellan fikapauserna när man endast har en cykel, en lång asfalterad cykelled och ledig tid. Det är väl ungefär här jag börjar ändra mig angående mitt djupt rotade agg gentemot cyklande.

Cykel parkerad vid stranden.

 

Petters brygga

Vägen mellan Falkenberg och Glommen är kantad av perfekta picknick-platser och jag passerar både hästar, väderkvarnar, alpackor, kor och mycket mer. Jag inser att bara i Falkenberg har jag passerat flertalet bensinstationer med pumpmöjligheter, flera cykelverkstäder och, som ni vet vid det här laget, många smultronställen att vila benen på. Med luft i däcken och medvind finns det nästan inget bättre än nylagd asfalt och min sista sträcka går av bara farten.

När jag svänger av vägen ungefär vid Rosendal norr om Glommen börjar solen sakta ta sig neråt horisonten. Jag ställer ifrån mig cykeln vid en gärdesgård med lummigt buskage och tar mig via en stig ner mot havet. Här, vid Petters Brygga, tänker jag ta min dagsbelöning i form av ett salt dopp från en lugn och vacker plats, lite i skymundan från turism och stress. Vattnet ligger helt stilla och min ”pudel” är komplett. Att cykla är kanske inte så dumt ändå.

Petters Brygga.

 

Ett urval av cykelservice i Falkenberg:

  • Hertings cykel, Nygatan 64, 31174 Falkenberg
  • Cykelmagneten, Mellangårdsvägen 5, 31150 Falkenberg
  • Team Sportia, Sandgatan 40, 31175 Falkenberg
  • Karlsson & Svensson Cykelaffär, Oktanvägen 2, 31132 Falkenberg

Upplevt och författat av: Alex Bennheden


Vi rekommenderar

Relaterat