Hem
Om Axtorna slagfält
Det historiska slaget
Kontakt
Hem
Vecka 1

Vecka 2

Vecka 3

En sak är säkert: en händelse som inträffade under några få timmar för nästan ett halvt årtusende sedan lämnar inte mycket spår efter sig. Frågan vi ställde oss innan dessa undersökningar var; finns det några spår kvar överhuvudtaget? Kan någonting ha överlevt 440 års intensivt jordbruk? Axtorna är dessutom så tidigt att man fortfarande slogs huvudsakligen med blanka vapen, vilka till skillnad från krutvapen inte lämnar några spår alls. Den absolut vanligaste fyndtypen på slagfält är projektiler, företrädesvis finkalibriga. Detta talade emot att Axtorna skulle kunna visa upp några mer omfattande fyndplatser. Verkligheten visade sig vara annorlunda...

Metalldetektering har länge haft dåligt rykte, beroende på amatörer som ägnat sig åt skattjakt. Först på senare år har metoden börjat få lite vetenskaplig trovärdighet. Och det behövs onekligen metalldetektorer inom slagfältsarkeologin. Pionjärerna Douglas Scott och Richard Fox som 1984 tog sig an slagfältet vid Little Big Horn i USA räknade ut att de under sin undersökningstid hade hittat omkring 10 fynd om de använt traditionella metoder med sökrutor. Med metalldetektorer gjorde de istället över 5.000 fynd.

Fynden i sig är dock inte viktiga. Det är vad de kan berätta som är intressant. Därför måste alla fynd underkastas noggran dokumentation. Man måste veta var de har hittats för att man ska kunna sätta dem i ett större sammanhang - på engelska ska man bag, tag and flag alla fynd, en metod vi även har använt oss av i Axtorna. Slagfältsteamet från UV Syd använder en GPS med en noggranhet på ett par decimeter. Kulor kan dock berätta en del i sig själva också, i synnerhet om de har träffskador, alltså om de är tillplattade efter att ha träffat någonting hårt. Det ska ganska mycket till för att platta till en blykula, det räcker inte att köra på den med en plog. Utifrån graden av "tillplattning" kan man med hjälp av en del formler räkna ut med vilken kraft den träffat sitt mål, och därmed också på vilket avstånd den har avfyrats.
Undersökningarna i Landskrona 2003 och 2005 har övertygande visat att man utifrån fynd av projektiler kan rekonstruera slagets förlopp, belägga skriftliga källor, men också motbevisa skriftliga källor. Vad de framförallt visar är att äldre tiders slagfält inte alls var några ordnade och regelbundna företeelser. De var kaotiska och oordnade, fjärran från de teoretiska efterhandskonstruktioner som möter oss i segrarnas bataljmålningar.

Vi hade två frågor vi ville ha svar på med de arkeologiska undersökningarna i Axtorna:
1. Utkämpades slaget i Axtorna?Detta var inte alldeles självklart, flera andra alternativ finns, och några egentliga arkeologiska belägg har aldrig tidigare funnits. 1565 är väldigt länge sedan.
2. Om fråga 1 kan besvaras jakande: går det att belägga/vederlägga de teoretiska konstruktioner om slagets förlopp som finns?

Vi är ytterst nöjda med att kunna konstatera att vi båda dessa frågor nu kan besvaras jakande.

Foton

Fynd

Arkeologernas Daff (Dokumentation av fältarbetsfas)
kan läsas här (pdf):
textPDF
figurerPDF